Nattsudd och skvaller
Nu for Malin och Stina hem eter timtals surrande och tv- tittande. Vi snackade om allt möjligt, speciellt saker vi stör oss på, i synnerhet en viss anus och bitar i yoghurten, hahaha!
Nu när jag är så här i sockerchock och övertrött på samma gång så började jag fundera lite. Vad är det som gör att man känner ett behov av att fläka ut hela sitt liv på internet, för allmän beskådan? För min egen del har jag min blogg mest för min egen skull, det är helt enkelt skönt att ha nånstans att skriva sina åsikter och funderingar. Men även för att gamla polare ska kunna kolla vad man pysslar med osv. Jag har inga ambitioner att hamna på bloggtoppen eller bli miljonär som BlondinBella (HAHAHA).
Men de som håller på å lägger upp dagens outfit dag efter dag, tipsar om (sponsrade?) grejer hela tiden och berättar allt kul dom själva sagt och gjort och hur bra dom är på allt.... Varför? Har unga människor i dag en så dålig självkänsla att man söker bekräftelse tom på internet?
Varför läser femtonåringar t.ex. blondinbellas blogg och suckar drömskt, tänker att "åh om jag skulle ha en sån där väska skulle jag vara lycklig nu"... Eller vad?
Nä jag förstår inte. Och för din information, jag visste faktiskt inte vem BlondinBella var förrns jag såg tv- programmet Debatt om dagens shoppinghets. Hon och hennes andlige mentor Ebba satt och himlade med ögonen åt varandra för varje seriös persons åsikter emot dem och deras shoppinghysteri.
17 år och miljonär på att blogga om vilka kläder man har på sig och vad man har köpt för de ca 10000 i veckan man handlar för.
Dessa bloggar har aldrig några inlägg med substans, aldrig några djupare funderingar än vilken mascara som är bra eller vad man ska ha på sig när man åker på weekend i Paris.
Aja nu säger väl någon surt att jag ska hålla käften eftersom jag också bloggar om töntiga saker. Skillnaden är väl att min blogg inte är mitt liv, och jag visar inte mitt liv i min blogg. Och inte mina kläder heller för den delen. Vem fan bryr sig om vad jag har på mig när jag går och fikar?
Nu när jag är så här i sockerchock och övertrött på samma gång så började jag fundera lite. Vad är det som gör att man känner ett behov av att fläka ut hela sitt liv på internet, för allmän beskådan? För min egen del har jag min blogg mest för min egen skull, det är helt enkelt skönt att ha nånstans att skriva sina åsikter och funderingar. Men även för att gamla polare ska kunna kolla vad man pysslar med osv. Jag har inga ambitioner att hamna på bloggtoppen eller bli miljonär som BlondinBella (HAHAHA).
Men de som håller på å lägger upp dagens outfit dag efter dag, tipsar om (sponsrade?) grejer hela tiden och berättar allt kul dom själva sagt och gjort och hur bra dom är på allt.... Varför? Har unga människor i dag en så dålig självkänsla att man söker bekräftelse tom på internet?
Varför läser femtonåringar t.ex. blondinbellas blogg och suckar drömskt, tänker att "åh om jag skulle ha en sån där väska skulle jag vara lycklig nu"... Eller vad?
Nä jag förstår inte. Och för din information, jag visste faktiskt inte vem BlondinBella var förrns jag såg tv- programmet Debatt om dagens shoppinghets. Hon och hennes andlige mentor Ebba satt och himlade med ögonen åt varandra för varje seriös persons åsikter emot dem och deras shoppinghysteri.
17 år och miljonär på att blogga om vilka kläder man har på sig och vad man har köpt för de ca 10000 i veckan man handlar för.
Dessa bloggar har aldrig några inlägg med substans, aldrig några djupare funderingar än vilken mascara som är bra eller vad man ska ha på sig när man åker på weekend i Paris.
Aja nu säger väl någon surt att jag ska hålla käften eftersom jag också bloggar om töntiga saker. Skillnaden är väl att min blogg inte är mitt liv, och jag visar inte mitt liv i min blogg. Och inte mina kläder heller för den delen. Vem fan bryr sig om vad jag har på mig när jag går och fikar?
Kommentarer
Trackback
